Konfrontera för förändring – utan att skuldbelägga

T.S. Eliot skrev det som allmänt anses vara en av de viktigaste dikterna från 1900-talet, ”The Waste Land”. Eliot själv, tillskrev en stor del av dess framgång till stödet från sin redaktör, Ezra Pound. Pound höll aldrig tillbaka när han konfronterade Eliot med feedback på hans skrivande, och Eliot uppskattade det. Faktum är att originalet till ”The Waste Land,” som hittades år 1968, var fullt av Pounds kommentarer, varav många Eliot använde i det slutgiltiga verket.

Eliot och Pound är ett utmärkt exempel på ett arbetsförhållande som bygger på produktiv konfrontation. Det är ett exempel som också kan tjäna som en metafor för alla framgångsrika relationer i livet. Om och om igen ser vi att produktiv konfrontation, istället för undvikande eller tungfotad feedback, utgör grunden för ömsesidig framgång.

Låt oss titta på ett beprövat kommunikationsmönster för att konfrontera någon på ett produktivt sätt

Så här undviker vi att väcka försvarsmekanismen hos andra

Denna beprövade 4-stegsmodell för produktiv konfrontation, inspirerad av Dr. Marshall Rosenbergs arbete inom ickevåldskommunikation (NVC), minskar risken att hamna i den klassiska cykeln ”skuld/försvar”:

1. Observera. Börja med det du såg/hörde/läste/märkte. Var noga med att inte tolka din iakttagelse, vilket kan upplevas som klandrande och väcka försvarsmekanismer. Håll dig bara till en objektiv återgivning, som till exempel: ”Jag har lagt märke till att under de senaste mötena har du avbrutit personer inför andra.”
   a
2. Uttryck vad du känner. Förklara sedan hur det du har iakttagit får dig att känna. Detta är viktigt för att ge tyngd och mening åt din iakttagelse och för att personifiera din konfrontation. Känslor bygger empati och skapar en koppling. Var bara noga med att ge det du säger ger uttryck åt en genuin känsla. Säg något i stil med: ”Det här gör mig orolig.” Det skulle däremot inte vara en påtaglig och genuin känsla att säga något i den här vägen: ”Det här får mig att känna att du försöker underminera personer i teamet.” Det är inte en känsla; det är en tolkning som blir ett klandrande påstående.
   a
3. Berätta om värderingar. Förklara sedan varför du känner så här, baserat på vad du eller teamet värdesätter. Du kan säga: ”Jag känner så här eftersom en av våra värderingar är respekt, och att avbryta andra är inte ett sätt att visa respekt.” Att förklara denna värdering förankrar konfrontationen i en princip som bekräftar dina kommentarer, och gör att det låter mindre klandrande och mer som ärlig feedback.
   a
4. Vädjan. Avslutningsvis, formulera din uppmaning som en vädjan, inte som ett ultimatum eller krav. Undvik att få den andra personen att känna sig kontrollerad. Hjälp personen i stället att känna sig uppmuntrad och coachad. Du kan säga: ”Skulle jag kunna be dig att avstå från att avbryta andra under möten?”

Ett annat sätt att konfrontera någon är att "utbyta berättelser"

Att göra en transparent story, eller skildring, av den andra personens ord eller handlingar, kan vara användbart. Känn in om det passar att föra den på tal – om du är villig att dela din berättelse med andra, samtidigt som du har ett öppet sinne och öppna öron för att lyssna och justera svaren utifrån personens gensvar.

I den klassiska boken ”Crucial Conversations” beskrivs fördelar med att dela skildringar (varje parts tolkning av fakta) och hur det kan skapa ömsesidig förståelse och förhindra falska antaganden.

Innan, eller kanske ännu bättre, efter, den ovanstående 4-stegsmodellen skulle du kunna säga: ”Du vet, jag har börjat berätta en historia för mig själv om att du inte tar hänsyn till andras känslor och tenderar att uppträda oartigt under möten. MEN, jag är inte säker på om det är den rätta historien, och jag vill verkligen höra dig berätta hur du själv ser på ditt beteende i dessa möten.”

Det passar som sagt inte i alla situationer att utbyta berättelser om vad som händer, men det kan vara ett utmärkt sätt att bygga ömsesidigt förtroende och förståelse.

Ärlig återkoppling som leder till bestående resultat

Riktigt goda relationer liknar de trygga redaktör/författarrelationer, där författaren värderar konfrontationen och redaktören konsekvent tillhandahåller den på ett produktivt sätt, väl medveten om att författaren inte måste acceptera feedbacken.

Vem skulle du kunna konfrontera på ett produktivt sätt den här veckan?